En annan av de presentationer som gavs under NACS 2015 var en presentation på titeln
A Freedom to Cry, A Freedom to Let Go: Self-Reported Therapeutic Effects of Cathartic Sadomasochism
Med detta menas alltså ett användande av BDSM för att lösa upp emotionella spänningar, inte för att bearbeta trauma. J. Tuomas Harviainen beskrev användandet som liknande det som används vid psykodrama som terapimetod. Psykodrama kan beskrivas som en form av gruppterapi där personerna som deltar och terapeuten tillsammans spelar upp olika problematiska situationer i livet. Dessa kartläggs, bearbetas och diskuteras i gruppen. Det kan ses som en form av spontan teater som utgör terapin.
Harviainen beskriver i sin presentation mycket praktiskt hur BDSM kan användas i form av behandling. Sessionerna utgörs av totalt fyra timmar. Två timmar samtal kring vad som ska hända, gränser och överenskommelser, efter detta kommer en timme då personen som är under ”behandling” exempelvis blir bunden och slutligen en timme för att samtala kring sessionen, känslor och tankar som den väckte. När det handlar om den delen av sessionen som är direkta BDSM-handlingar, som att bli bunden eller smiskad, så var det viktigt att stimulit innebar fysisk smärta, inte intellektuell förnedring. Vad som också var viktigt var att styra från den ”underkastade” rollen, som vid all BDSM. Dvs att personen som är underkastad (sub) lämnar över kontrollen till den som är dominant samtidigt som hen har kontroll över det som händer. Detta säkerställs i de samtal som föregår den mer direkta delen av sessionen.
Centrala komponenter i BDSM som behandlingsmetod:
I en studie kring BDSM som behandlingsmetod uppgav flera att de upplevde en positiv effekt av upplevelsen, vissa beskrev en katharsisupplevelse, mild eller mer fullkomlig. Exempelvis en person som tidigare led av insomnia (stora svårigheter att sova) hade efter sessionen inga problem längre med att sova.
Med tanke på alla de signalsubstanser som kan utlösas vid BDSM så känns det spännande att kunna utveckla som behandlingsmetod. Exempelvis kan BDSM utlösa serotonin (som kan ge en känsla av förtroende), dopamin (belöningshormon) samt vasopressin (som skapar känslomässiga band). Harviainen är dock noga med att poängtera att de resultat som studien visar på intressanta resultat, men att de behöver fortsätta att utvecklas för att avgöra om de kan bedömas som djupare.
J. Tuomas Harviainens hemsida: http://jiituomas.com/
